Hej på er mina fina.
Jag ligger i sängen med härliga Robin Stjernbergs nya singel Take me home spelandes och bara njuter. Har haft en relativt lugn dag på hotellet. Dagen har bjudit på städning och bäddande av rum. Det kom även några gäster idag som blir kvar tom onsdag.
Som det ser ut nu så blir det en ganska lugn vecka, men förhoppningsvis så kommer det bli långa dagar och att jag har någonting att greja med.
Har varit här sedan i tisdagsförmiddag, och jobbat, mycket. Fick till en bra vecka på 80h trots att jag varit dålig. Så, jag är nöjd. Eftersom att jag missade nyår och drygt en vecka, 10 dagar för att vara exakt, när foten var dålig. Och därför känner jag mig sjukt stressad över att få till mina timmar den här månaden, men som det ser ut nu så är det lugnt. Fått till 2 bra veckor och ligger på dryga 140h nu, med en vecka kvar.
Sjukt skönt.
Jag hoppas verkligen att februari blir bättre för mig, men då ska jag bort till Saxnäs också så även där tappar jag några dagar. Men jag hoppas på mycket folk, så får jag mina timmar och dagar.
Jag inser mer och mer för var dag som går nu, vad som kommer att hända mig i sommar. Vad jag har tagit mig an, vilken utmaning, och jag är mer målmedveten nu än vad jag någonsin varit tidigare.
Tankarna snurrar som bara den om allt, allt!
Det jag känner är nog en slags, skräckblandad förtjusning.
Men det ska bli kul, det ska det. Jag ska bli egenföretagare.
Nej.
Jag ÄR, egenföretagare!
Det snurrar om mest just nu är om hur jag vill göra med att vara ensam, anställa en eller hyra ut en stol. Och till/med vem isf? En äldre erfaren? En yngre satsande? Hur vet jag att tankarna och sättet, och inte minst, kemin mellan oss, kommer att bli rätt?
Ska jag satsa på att köra mitt egna race rakt igenom, eller ska jag göra det tillsammans med någon?
Jag vet inte nu, och jag kommer inte att bestämma mig nu heller. Det är ingen som kommer att kunna komma och säga åt mig hur och vad jag ska göra.
Utan jag kommer att ta det lugnt, andas och tänka igenom allt. Blir det rätt så blir det rätt. Blir det mindre bra så blir det. Och då är det "bara" att tänka igenom det en gång till, och göra om, och göra rätt.
Och vet ni vad?
Man får göra fel. Det är faktiskt inte hela världen. Det är okej. Man gör fel. Och är man ung och ska lära sig, så ska man inte förvänta sig att allt kommer att bli perfekt, jämt.
Det svåraste, är att övertala MIG SJÄLV, de där orden. Att JAG ska förstå och tro på dom.
Ikväll är jag förstående, men jag vet att ungefär 360 dagar om året så är min inställning precis tvärtemot.
Och de, ska jag ändra. Min inställning till saker. Man måste kunna göra fel.
Men nu, ska jag lägga mig i sängen och ladda för ännu en dag tillsammans med skurmoppen.
Puss&Kram 
Kommentera