Det känns verkligen underbart att få se och känna framstegen med Raffe, han har blivit så otroligt fin i dressyren nu, jag sitter bara och lfinar när jag rider, haha. Lugn, harmonisk och mjuuuk. Ja nä, han har blivit så llöjligt fin. Det känns verkligen som att alla timmar vi lagt ner med tömkörningen, massagen och allt vad det nu varit, har gjort sitt.
Viveka har ju gått över från Tejpen nu när han har åkt hem och hjälper till med Raffe, och inom en snar framtid med Luca. Och Viveka red ju Raffe några gånger när vi stod på Frösön när vi precis köpt honom, och hoon säger det att det är en helt annan häst. Det går liksom inte att jämföra riktigt. Samma sak med Olivia, Vivekas dotter, red honom några gånger från början också, och hon säger sammasak. Så jag tror, eller snarare Vet, verkligen att det har hänt mycket. Åt rätt håll.
Igår så skulle jag få hjälp av Olivia, men vi bestämde att eftersom att vi skulle vara på utebanan med Anna och Linda, så skulle vi passa på att hoppa lite. Så Olivia fick hoppa Raffeman igår, det gick riktigt bra, hoppade bla planket och den "stora" grinden, som han inte gått på förut. Men inget stopp, utan han hoppade hela, vissa språng var väl kanske finare än andra.. Haha, men tekniken och viljan kan jag verkligen inte klaga på. Fick med några av sprången och linjerna på filmen som ligger uppe.
På onsdag är det planerat att jag ska rida lektion för Marit på Tanne efter att jag jobbat. Vet inte riktigt hur vi ska få ihop allting då jag även har körlektion på eftermiddagen då, men det får väl gå på nåt vis.
Känns skönt att äntligen vara påväg tillbaka med ridningen, och vi är starkare än någonsin.
Vi kämpar och vi sliter jag och min fina vän, men vi ska klara det här, det är ända rätta. Allt annat är ett misslyckande. Men vi är pågång, och en bit påväg.
Puss&Kram
Kommentera