Det är en dryg vecka kvar till delstidsprovet går av stapeln, jag kan inte säga att jag har förberett migsjälv på det bästa sättet. Men jag har bara migsjälv att skylla. Men jag börjar i vilket fall tagga till och jag kommer att göra mitt allra bästa för att få se hur långt det går. Jag räknar inte med ett godkänt med provet, men hoppas verkligen att något/några av momenten kan bli klara.
Modeller är äntligen klart(pepparpeppar ta i trä..) och jag laddar och laddar! Det kommer att bli så otroligt skönt när provet är gjort, oavsett hur resultatet blir. :)
Får tillfället mår jag ganska bra, idag är jag väldigt glad, har en pirrande känsla i magen och varm känsla i hela kroppen. Jag försöker leva dag för dag, att ta vara på stunden, det är svårt, väldigtväldigt svårt. Men vissa stunder lyser starkare än vad de någonsin gjort, och även om det är väldigt korta stunder, snarare ögonblick, så vill jag inte att de ska försvinna.
Snart är det studenten. Helt sjukt är det, det ska bli kul och helt underbart, jag kommer leva livet resten av vintern och våren för att sedan göra ett ryck och prestera. Jag kommer att sakna tryggheten i att gå i skola, jag kommer att sakna mina helt underbara vänner som flyttar hem igen.
Ska jag va ärlig så är det gärna några tårar som kommer fram när jag tänker på vilka underbara människor jag fått lärt känna under de är tre åren. Hur mycket de har fått mig att utvecklas som person, att växa in i migsjälv, att kunna stå på mig samtidigt som att bara släppa allt, för att kunna ha fötterna på jorden lika snabbt.
Jag vill inte att sista dagen ska komma, för jag vet att hur mycket vi än säger att vi ska hålla kontakten allihopa, så kommer det inte att bli så. Jag kommer att försöka och försöka allt vad jag kan, för de här människorna har hjälpt mig att bli den personen jag är idag. Och jag tycker om er så oändligt mycket, jag har en enorm tacksamhet för er, för att ni är dom ni är, alltid.
Tack!
Puss&Kram
Kommentera